Lugn dag med ERGT

2017-02-25 | 13:26:00 | Dagbok 2017 | Fri från anoerxi, Social fobi, Paniksyndrom & Borderline |

Idag blir det en lugn dag i hemmet. Funderar på att lägga ansiktsmask, fixa med lösnaglar och bara njuta av nuet. Behöver jobba lite med min ERGT-läxa också vilket inte riktigt är min grej. Slarvar alltid med läxan och speciellt när vi har långa uppehåll som nu. Men till att börja med ska jag äta min sallad och titta på "vänner".

Jobbar med mina värderingar

2017-02-16 | 10:59:00 | Dagbok 2017 | Fri från anoerxi, Social fobi, Paniksyndrom & Borderline |

Igår var jag till ortopeden med min arm.
Jag behöver inte längre ha min mitella vilket känns befriande men jag har fortfarande ont i f*n. Jag överansträngde armen igår vilket läkaren sa att jag inte får göra på tre veckor. Jag är ju duktig...Så idag har jag mer ont.
Hade också samtal med min kurator igår vilket gick riktigt bra. Vi jobbade med och mot mina värderingar. Något vi har jobbat med på ERGTn de senaste veckorna och det är något jag känner att jag verkligen behöver jobba med. Jag har stött undan mina verderingar i så många år, nu är det dags att jag tar kontrollen igen och gör saker som är not mina verderingar!
Bilderna är från google. Kommer jag ihåg det fotar jag nya bilder på sjukan nästa gång jag ska dit.

Ska ha en bra helg

2017-01-27 | 16:00:57 | Fri från anoerxi, Social fobi, Paniksyndrom & Borderline |

Jag har varit på sjukan igen.
Jag vet, jag är där ofta nu för tiden men det är för att jag inte mår speciellt bra. Därav är bloggandet pretty much none existing. Nu har jag helgpermission och jag var bara tvungen att dela med mig av medicinpåsen. På påsen hade sjuksystern skrivit "Ha en bra helg!!!" och det lilla gjorde min dag. När man inte mår bra så kan minsta lilla grej få en att må sämre men det gäller också att minsta lilla grej kan få en glad.

Ingen utskrivning nu heller....

2016-12-16 | 22:47:00 | Dagbok 2016 | Fri från anoerxi, Social fobi, Paniksyndrom & Borderline |

Idag har jag varit på massge. Det var helt underbart! Japp, jag vet att det är orättvist. ;-) Hade lite knutar som hon fick jobba med och när jag kom därifrån hade jag bara en jävel kvar som inte ville lossna på den halvtimman jag var där. 
Massören frågade under tiden om mina läkare visste att jag var där då tydligen man inte kan få massage om man äter viss medicin. Visste ni något om det? Om ni vet någon om det, berätta gärna mer för mig för jag hade ingen aning! Men jag käkar ju bara antidepp och ångestdämpande så det borde inte vara någon fara?
Efter massagen hade jag möte med läkaren och min kurator. Blev inte utskriven denna gång heller. Men jag ska hem på permission i morgon då jag har massor att göra inför min youtube innan jul och lite annat som måste göras, så som att packa. Åker till Sundsvall på onsdag!

Don't press my buttons

2016-11-27 | 12:29:57 | Dagbok 2016 | Fri från anoerxi, Social fobi, Paniksyndrom & Borderline |

Då var man tillbaka på sjukan. Blev inskriven i torsdags och i morgon får vi se om jag får komma hem igen eller om jag blir kvar. Jag är fysiskt väldigt svag för tillfället och mitt mentala mående är typ totalt i botten. Det är också varför mitt bloggande varit lite halvkasst ett tag nu. Känns som om jag inte gjort annat än att åka in och ut på sjukhus under hela 2016. Hoppas och ber för att 2017 ska bli mitt år. Ett grymt bra år.

Low profile-dag

2016-10-12 | 10:46:51 | Dagbok 2016 | Fri från anoerxi, Social fobi, Paniksyndrom & Borderline |

Idag är det vloggning och ERGT-läxa som står på agendan. Lite av en low profile-dag idag. Har fullspäckat resten av veckan så då kan en lugn dag vara precis vad jag behöver innan jag sätter igång. Känner mig inte helt på topp heller så måste vila. Har inte tid att vara sjuk nu! När jag väl har saker att göra likson, då ska jag gå och bli sjuk. :/ Ska försöka filma ett klipp eller två till youtube också. Kan inte lova något dock. Länge sen jag gjorde vanliga videos och inte bara vloggar nu.
ERGTn går bra för övrigt. Tack alla som frågat och frågar hur det går. Det är tufft men jag känner att jag gjort rätt val i att börja denna behandling.

En helg på sjukhus

2016-10-11 | 15:50:00 | Dagbok 2016 | Fri från anoerxi, Social fobi, Paniksyndrom & Borderline |

Helgen som varit har jag spenderat på sjukhuset. Inget allvarligt, kände bara att jag behövde avdelningen för att få en paus från allt som har med livet att göra. Det blev lite för mycket och för jobbigt med all ångest och kände att jag inte kunde hantera det längre. Vi har efter helgens händelser gjort en ny vårdplan, vilket känns väldigt bra, och en medicinändring. Nu tar vi nya tag och kämpar oss igenom ångesten!
 
(Sorry för den suddiga bilden)

Jag är inte helt på topp

2016-10-06 | 16:28:47 | Fri från anoerxi, Social fobi, Paniksyndrom & Borderline | Tankar |

Startar ERGT

2016-10-03 | 10:44:00 | Dagbok 2016 | Fri från anoerxi, Social fobi, Paniksyndrom & Borderline |

Idag börjar jag en ny behandling. Valde att skriva på kontraktet med bollarna och ge det en chans i alla fall, fast att jag känner att jag inte vill göra detta. Men jag pimpade en pärm och har fixat så att jag kan sköta min organisering under tiden som jag går ERGTn så det gjorde mig lite mer pepp. Kanske kan jag äntligen bli fri från mitt självskadebeteende.

Svåra val av färglada bollar

2016-09-27 | 09:34:25 | Fri från anoerxi, Social fobi, Paniksyndrom & Borderline |

Jag har ett svårt val att ta innan fredag. Jag måste bestämma mig om jag ska skriva på kontraktet för att börja gå ERGT-behandling eller om jag ska skita i det. På ett sätt har jag nog redan tagit ett beslut, att inte skriva på. Jag vill verkligen inte gå denna behandling men det känns som om alla andra runt om mig vill det och att "det ska vara så bra för mig". Jag tror också att det kan vara bra för mig men inte just nu. Kanske nästa gång behandlingen drar igång igen. 
 
Behandlingen går ut på att få verktyg till att stå emot ångesten och inte självskada och jag tror inte att jag är redo för det. Jag har så mycket annat jag behöver ta tag i före självskadandet, bland annat min sociala fobi. Jag tror att jag kan jobba bättre på min ångest med min kurator än i grupp. Grupper ger mig ångest snarare än hjälper mig att hantera det. 
 
Ska jag göra detta ska jag göra det för min skull och ingen annans och just nu känns det inge vidare med detta...
 
Ville bara uppdatera er på vad som händer på min "sjuka" sida. Now you know.

Full-rulle-söndag till en lat måndag

2016-09-26 | 08:21:00 | Dagbok 2016 | Fri från anoerxi, Social fobi, Paniksyndrom & Borderline |

Jag spenderade gårdagen med att fixa med det sista till försäkringskassan, fixa inlägg till bloggen, planera youtube-klipp, tvätta och göra mina läxor till terapin. Vilket jag brukar vara bra på att göra men jag har verkligen skitit i mina läxor den senaste tiden. Känner mig lite radical som skitit i det! Det blev ingen kyrka denna söndag heller. Måste ta mig in till kyrkan nästa vecka. Saknar det så galet mycket!
 
Vad hade ni för er i helgen?
 
Idag ska jag till psykiatrin på samtal och hämta medicin för veckan. Standard för mina måndagar. ^^ Skulle behöva åka itll ICA Maxi också men jag tror att jag får ta det i morgon, brukar inte känna mig så pepp på att göra något efter att jag har haft mina möten...

Tag - 8 DUMMA SAKER JAG HÖRDE NÄR JAG HADE ANOREXIA

2016-08-19 | 15:12:00 | Fri från anoerxi, Social fobi, Paniksyndrom & Borderline | Om Cajsa |

Nu har ju sanningen kommit fram till er att jag har kommit tillbaka in i min ätstörning ett bra tag sen tillbaka och något som går runt just nu är ju Linns blogg och hennes inlägg om 8 dumma saker hon hörde när hon hade anorexia. Här kommer mitt! Eftersom att det är väldigt personligt så hör vi alla olika och reagerar på olika sätt. Vissa saker är samma som hennes men jag kansek har reagerat på andra sätt eller har annat att kommentera. INGEN text är den samma som hennes men vissa påståenden kan vara dessamma helt enkelt. ;-)
 
Det står fortfarande i min journal att jag har anorexia nervosa men jag skulle nog påstå att jag mer har EDNOS (vanliga ätstörningar) då min relation till mat ser lite anorlunda ut nu än det gjorde för två år sedan.
 
P.S. Detta är ingen tag egentligen, jag har gjort det till det. D.S.
 
NU KÖR VI!
 
1. "Men varför kan du inte bara äta? Det är ju gott!" 

Om det var så enkelt skulle jag bara göra det. Det handlar inte bara om maten. Det handlar om vad jag tänker om mig själv, vad jag kommer tänka om jag äter vad andra tycker om mig och kommer tycka om jag äter. Vad som kommer hända i längden, vad som händer direkt efter. "Det är gott" kan vara det som till och med är jobbigt. Tänk om jag äter en tugga, då kanske jag inte kan sluta!


Gör i stället så här:
Som Linn skrev; Försök vara förstående. Du behöver inte förstå och du bör heller inte säga att du gör det. Få personen att inse att du alltid finns där, stöttar och inte dömer varken handlingar eller tankar. Sitt med personen och ät själv och lägg inte fokus på varken maten eller varje specifik gaffel de äter.


2. "Va bra att du åt!" 

Påpeka inte att personen har ätit även om det är för att ge beröm och visa att personen har gjort något bra. Personen i fråga kommer tycka att hon gjort något dåligt och om du påpekar det blir det som en utskällning. Och personen vill ju heller inte att du lägger energi på att hon har ätit för hon vill helst bara glöma det så fort som möjligt så lika bra att du gör det också! 


Säg i stället så här: "Ska vi titta på tv nu?". Byt fokus. Eller om du ser att personen är nere, fråga om hon vill prata om det eller om ni ska hitta på något nytt.


3. "Vad fin du har blivit!/Du ser frisk ut!/Du ser ut att må bra!" 

Självfallet ska man kunna ge en person beröm för något men påpeka inte utseendet. Det är detsamma som att säga "vad fet du är!" Vi är MÄSTARE på att göra om det mest positiva till det mest negativa du kan tänka dig! 

Säg i stället så här: 
"Vad fint sminkad du är!", "Vad fina kläder!", "älskar dina ögon!" etc... Förstår ni mitt tänk?


4. "Har du ätit idag?" 

Detta är kanske inget dumt att fråga men jag ville ta upp det i alla fall för att detta KAN bli föda till personens ätstörning. Med det menar jag att tankar kan komma som "det syns att jag inte ätit idag! Fan va bra! då kan jag fortsätta så här så kommer jag bli smalare och smalare". Eller "jag för uppmärksamhet...jag är inte osynlig....kanske borde fortsätta såhär".  

Gör i stället så här: 
Det finns inget du kan göra. Tänk bara på att vara försiktig så att det inte föder något. Ställer du frågan så har du ansvaret. En vän till mig har en tendes att fråga detta och är jag då ärlig och säger 'nej' så kan hon ju inte bara lämna det där utan brukar be mig äta något med henne. Men tvinga inget! Du är inte personens terapeut, du är en vän. Jag föreslår att du inte ställer denna fråga om du inte är berädd på ett ärligt svar eller inte redo att acceptera en lögn. Säger personen att hon ätit, spinn då inte vidare!

 

5. "Anorexi och andra ätstörningar är ju egentligen ingen sjukdom eller ett problem för den delen!" 

Så skulle du ju inte säga till en med cancer eller någon annan sjukdom, eller hur? Jag kommer inte hem till dig när du ligger deckad i sängen assjuk och inte kan röra dig och säger "upp och hoppa, du är egentligen inte sjuk!", du skulle ju ta jätteilla vid dig och känna dig kränkt som anses inte vara sjuk när du själv vet att du är det.


Gör i stället så här:
Om personen är bekväm med att svara på frågor ring sin ätstörning så ställ frågor och försök att förstå istället. Anser du fortfarande att en person med ätstörningar inte är sjuk eller har ett egentligt problem, säg ingenting i sådana fall. Det är en synpunkt som inte behöver vädras, speciellt inte inför en som faktiskt är sjuk, oavsett vad du tänker. 

Ätstörningar ÄR en sjukdom och det DÖDAR flera unga fina tjejer och killar varje år!
Som ni kanske märker brinner jag lite extra för denna punkt och blir nästan arg när jag skriver om den. Vill inte vara elak i tonen eller så. Jag har bara hört folk säga detta till mig fler än en gång innan och jag blir så arg!


6. "Har du anorexi? det syns inte, du ser ju så normal ut!" 

Det är det värsta du kan säga. Vi är åter igen inne på det där med att inte kommentera hur någon ser ut och en ätstörning sitter inte på utsidan är framför allt något som sker i din mentala hälsa och tillstånd. Att påpeka något liknande är en stor trigger!

Gör i stället så här: Om någon valt att bekänna sin anorexi eller ätstörning till dig så räcker det till svars med ett "Jaha!" eller att du kanske frågar följdfrågor som "Jag hade ingen aning, vill du prata om det?" Eller "Jag vill gärna lära mig mer om du vill berätta".


7. "En med anorexia äter ju inte alls!" 

Åh, jo! Det gör vi! En stor grej med ätstörningar är att man inte klarar av att äta med andra. Man vill ha full koll på omgivningen, på sitt intag och på....ja allt egentligen. Vi vill inte att omgivningen ska veta om att vi äter. Vi är lite som superhjältar, omgivningen ska tro att vi klarar av vad som helst när det kommer till svält. INGET kan ta död på oss! Vi kan skita i och äta hur länge vi vill och leka med döden men inget kommer någonsin att hända! Men vad som sker bakom låsta dörrar har ingen någon aning om.

Gör så här: I detta tillfälle är det bäst att inte säga någonting. Det man kan göra istället är att utbilda sig själv. Lär dig lite mer om ätstörningar och anorexi på nätet, ungdomsmottagningen eller ring någon sjukvårdsupplysning. 


8. "Du är inte tjock!" 

Supersnäll sak att säga med hjärtat på rätt plats men det kommer ALDRIG att bita sig fast. För många ätstörda så vet man egentligen att man inte är tock. När man ser sig i spegeln ser man precis samma sak som omgivningen ser men det vi gör som får oss att KÄNNA oss feta ska jag nu berätta för er.

Tänk att ni tar en bild på en smal tjej från nätet. Ni her in den i photoshop eller liknande och börjar zooma in på en kroppsdel ni vill fokusera på, vi säger låren. Nu har ni zoomat in och låret är det ända ni tänker på, inget annat. Ni granskar det noga och ser minsta inperfection och fel, nu börjar ni tänka att det är fult, äckligt och se....det växer! Låret blir fetare och fetare. Helt plötsligt är detta fina pefekta lår på denna underbara fina smala tjejen inte så perfekt längre. DET är vad som händer för en ätstörd. Vi granskar, tänker och förvränger och till sist har vi gjort det så ofta att det är det ända vi kan tänka på även om vi i helhet egentligen ser något helt annat.

Sedan finns det de ätstörda som också har BDD (Body Dysmorphic Disorder) då man inte alls kan se vad alla andra ser. Man ser bara ett 'fetto' och även ens vanliga utseende förvrängs. Ens ansikte, kroppshållning och mycket mer som jag inte ska gå in på nu för det är faktiskt en helt annan sjukdom men som ofta hänger ihop med ätstörningar men behöver inte vara en självklarhet i allas historia.


Vi är alla olika och mycket av det jag har skrivit kanske inte stämmer in på vissa men stämmer in helt på andra. Ätsötrningar är en väldigt individuell sjukdom och eftersom att maten är ett symptom av maten och inte själva problemet då det hela sitter i huvudet och den mentala hälsan kan man skriva så mycket mer som sägs och antas om ätstörningsproblematiken. Hoppas att detta har kunnat ge lite mer och ny insikt i sjukdomen. Ni får gärna ställa frågor om ni har det så ska jag svara så gott jag kan.

Kan mitt psykiska mående ha påverkat min hy?

2016-08-17 | 17:31:29 | Fotografi - Ego | Fri från anoerxi, Social fobi, Paniksyndrom & Borderline | Tankar |

Jag har den senaste tiden haft HEMSK hy. Ansiktet har varit fullt av prickar. Inte finnar, små små prickar i hela pannan ner över tinningarna. Tror det har berott på mitt dåliga mående för nu när jag börjat må lite bättre, börjat sminka mig igen och därav också ta hand om min hud lite bättre börjar det försvinna.
Någon som har eller har haft liknande problem?
Hur gjorde ni för att bli av med det?
 
Det är så skönt att jag denna tid som jag varit utskriven från psykiatrins helgygn mått bättre. Ångest har jag ju men inget är lika hemskt som det har varit. Hoppas verkligen på att detta är något som kommer hålla i sig och inte har med att det är sommar att göra. Brukar kunna må lite bättre på sommarperioden och sedan blir det hemskt fram till hösten igen. Håll tummarna för att detta braiga mående håller i sig!

redigerar, planerar och lättar på hjärtat om min nya kurator

2016-08-08 | 18:16:00 | Dagbok 2016 | Fri från anoerxi, Social fobi, Paniksyndrom & Borderline |

Idag spenderar jag tiden bakom datorn. Redigerar ikapp mig i vloggar som ska upp och redan är uppe på youtube. Åker snart upp till Sundsvall igen och vill ha allt klart innan dess så att jag inte behöver oroa mig och kan vlogga som vanligt igen.
Har varit hos min kurator idag och så har vi kronglat till det med tider för veckan med dispensären så måste fixa det innan jag åker också....Helt enkelt, mycket att fixa innan jag åker. Mötet gick för övrigt bra. Min nya kurator är bra och det känns galet bra, med tanke på vilken ångest jag hade inför att min kurator skulle sluta och jag skulle behöva byta.

Veckoplanering och bloggtankar

2016-06-30 | 11:07:00 | Dagbok 2016 | Fri från anoerxi, Social fobi, Paniksyndrom & Borderline |

Idag gör vi en veckoplanering på sjukhuset.
Jag har lite saker som jag ska göra till helgen coh de vill att det ska vara väl planerat. Vi får se hur det går. Jag hoppas på att detta kommer att funka nu. Jag måste få komma hem och ta tag i kaoset som blivit. Jag kan inte vara i mitt rum utan att få ångest av hur det ser ut just nu. Har heller inte varit speciellt mycket i kyrkan den senaste tiden så det vore toppen om jag kunde komma iväg på det.
För övrigt tänker jag på hur jag ska kunna komma tillbaka till bloggen. Jag vill komma tillbaka men det står still om vad jag kan blogga om och vad jag VILL blogga om. Ska ta och sätta mig idag och skriva lite utkast som jag kan lägga upp när jag vill blogga men inte har något att blogga om.

Tillbaka!

2016-06-25 | 20:39:00 | Dagbok 2016 | Fri från anoerxi, Social fobi, Paniksyndrom & Borderline |

Hej på er fina läsare!
Jag ber om ursäkt för mitt försvinnande från bloggen den senaste månaden men jag tror nog att ni kan förstå mig när jag säger att jag är tillbaka på sjukhuset och denna gång har jag varit här i 4 veckor och utskrivning finns inte på kartan för tillfället. Denna gång skriver jag nämligen inte ut mig själv utan överlåter det till min läkare och han ser mitt pendlande ut och in på sjukhuset den senaste tiden som en varnings- och väckarklocka så denna gång blir jag inte utskriven i första taget. Bra! 
Det är väl kort vad jag har gjort den senaste tiden egentligen. Jag sitter bara och ugglar på sjukhuset. Ikväll håller jag på att ta igen både blogg och youtube så i morgon hoppas jag på att få upp en ny video från midsommar.

Update och repetitioner

2016-05-23 | 17:33:00 | Fri från anoerxi, Social fobi, Paniksyndrom & Borderline |

Det är så mycket som händer i min behandling just nu och en del är jag inte bekväm att dela med mig av på bloggen än men det är synd att säga att det går framåt på alla håll.
En sak som i alla fall går framåt är att på torsdag har jag samtal på SCÄ. Capio blev det aldrig något med då de ville ha mig på slutenvården och jag får inte vara där då jag känner folk privat som jobbar där. Om jag ska vara krass så hoppas jag nästan på slutenvård även där, känns inte som om jag kommer kunna gå emot denna ätstörning själv hemma med nån kontaktperson där bara. Hade jag kunnat det hade det räckt med min kurator på Södertäljes psykiatri öppenvården. Men vi får se vad de säger.
Jag kommer i alla fall aldrig mer vara på Södertäljes slutenvård efter hur de behandlade mig där sist. Och efter vad de har sagt till mig alla gånger jag har varit där. Enough is enough! Kommer dit för att få hjälp och de sitter och säger att de inte kan hjälpa mig. Då blir jag arg och besviken!
 
Mina middagar består oftast av bilden ovan. Grönsallad och sedan lite digistivekex eller annan form av kolhydrat i samma kalorivärde på kvällen. Inte mycket näring alltså. :/ Jag gillar inte kolhydrater egentligen så det ger mig ångest VARJE dag! Och det värsta är att jag står stilla i min vikt trots att jag restrictar så mycket! Kolhydraternas fel! Jag har aldrig varit så här öppen i bloggen om vad jag faktiskt äter och planerar inte att fortsätta vara det. Kände bara att jag måste få ur mig min frustration över allt som sker just nu! ^^ 
 
Hoppas att ni har haft en bra start på eran vecka och att ni kommer få en fortsatt bra sådan. :) Min vecka är fullproppad av repetitioner inför audition. Jag ska öva i morgon tillsammans med Linnea som ska hjälpa mig att spela piano och kolla på noterna. Lite frågetecken som jag måste lösa innan helgen. Seda öva själv på onsdag och på torsdag ska Margreta hjälpa mig att öva genom att spela hon också. Alltid bra att ha fantastiska vänner som dessutom vet hur man spelar ett instrument. ;-D

Ut Med Personal till Full Frigång!

2016-05-04 | 18:33:19 | Dagbok 2016 | Fri från anoerxi, Social fobi, Paniksyndrom & Borderline |

Igår och idag har jag varit ut med personal. Jag och en skötare satt i solen igår i 40 minuter utanför sjukhuset och idag satt vi utanför pizzerian där han hade beställt sin lunch och bara stekte i solen! Det har varit SÅ skönt! Satt en halvtimma till med en annan skötare en halvtimma innan jag skulle ha möte med läkaren. SÅ SKÖNT! Nu kommer snart sommaren! :) Mötet gick bra, nu har jag fått full frigång så behöver inte längre ha personal med mig när jag vill ut och även timpermission så var hem en sväng och dumpade smutsiga kläder och hämtade rena. På fredag börjar jag en ny basutredning då den jag hade gjort var för gammal och sedan ska jag göra en nevroutredning vilket skrämmer mig som fan men nu måste det bli gjort.
 
I morgon kommer Liene hit med sin mamma och umgås lite med mig. Tänkte att jag ska försöka hinna ner på stan en sväng också på förmiddagen och köpa balsam och en highlighter-penna. Vi får se om jag orkar det eller om jag bara nöjer mig med det fina sällskapet på eftermiddagen. Jag har ju inte all kraft till att göra saker just nu precis.
 
Underbart att solen, värmen och våren äntligen är här igen efter det dåliga vädret som varit så länge och jag är nu redo att välkomna sommaren, så vi får se hur länge till vi behöver vänta på den. ;-)

Inlåst valborg

2016-05-03 | 12:11:00 | Dagbok 2016 | Fri från anoerxi, Social fobi, Paniksyndrom & Borderline |

Ja, hurni...
Tredje gången i år som jag nu är inlagd på sjukan. Kom tillbaka till avdelningen i fredags så har varit här några dagar nu. Jag vet inte riktigt vars jag ska ta vägen med det här. Jag vill inget annat än hem och kunna sköta mig själv men denna gång känner jag själv att det är bra att jag är här. Jag behöver pausa mitt liv och låta andra ta hand om mig när jag själv inte kan det.
Jag fick inte fira valborg i år men vi såg rakterna från avdelningens balkong så fick i alla fall se det. :) Annars sitter jag mest och spelar kort, läser min bibel eller bara ugglar upp i taket. Det är så SJUKT långtråkigt här! Min syster har i alla fall varit på besök i lördags med lilla Elina och igår va morfar upp med lite saker till mig men annars känner jag mig ganska ensamen just för tillfället. :P

Nu kommer sanningen fram...

2016-04-27 | 12:28:00 | Dagbok 2016 | Fri från anoerxi, Social fobi, Paniksyndrom & Borderline |

Nu känner jag att jag kan berätta för er vad som händer då jag har pratat med min familj om det först och jag har haft första mötet på Capio Ätstörningscenter.
 
Som ni har sett här på bloggen så har jag ju inte mått speciellt bra, åkt in och ut på sjukhuset och det har bara varit ren kaos i mitt liv. Grejen är den att min ätstörning och anorexi har nämligen krypit sig tillbaka. Ångesten får en ny mening och mina vänner och familj, min kurator och min läkare blir bara mer och mer oroliga så min kurator och läkare skickade tillslut, med mitt godkännande, en remiss till Capio Ätstörningscenter. Kommer ni ihåg det stället? Innan hette det Capio Anorexicenter och jag lär kalla det för det from time to time där jag var sommar/höst/vinter 2014 innan jag blev utskriven.
Idag var jag där på mitt första bedömningssamtal sedan jag blev utksriven. Nytt namn, nya lokaler, skitjobbigt alltsammans! Innan veckan är slut ska jag dit på en till träff fast på slutenvårdens lokaler på "studiebesök". Under bedömningssamtalet idag kom de nämligen fram till att om jag ska ha hjälp och stöd från dem blir det på slutenvården då de andra behandlingarna inte kommer vara tillräckliga för mig och jag behöver större stöd enligt läkaren. Min kurator var med mig hela samtalet och kommer vara med på studiebesöket också vilket jag är galet glad över! 
 
Inläggningen är helt upp till mig, det är jag som bestämmer så på måndag när jag har samtal med min kurator som vanligt ska vi prata om hur jag vill göra.
 
Så nu vet ni!
Tror många av er redan hade räknat ut detta men nu har jag fått sagt det med mina ord.
Jag tänker inte spekulera i hur vida jag vill göra med detta vad här på bloggen förrän jag har tagit ett beslut. 
 
Och för er som tycker att jag inte skulle ha skrivit detta på bloggen att det är för privat och att jag borde inte dela med mig av detta; Det är min blogg, passar det inte er så läs inte. :) Det är inte precis som om hela världen läser min blogg i alla fall och bloggen är i första hand för mig att kolla tillbaka på....you know the drill by now!
Tidigare inlägg

bloglovin
Namn:Cajsa Lindahl
Kommer ifrån:Sundsvall
Bor:Stockholm
Gör:Sångerska, show- & musikalartist och amatörfotograf.
Aktuell:Musiklärare








Inga tävlingar pågår just nu.

No showreel made or done yet. Still working on it.